ADM-Idé nyhetsbrev
Hem » Friskvård » Statistik om ergonomi

Statistik om ergonomi

Fler besväras av datorarbete
Det har sedan mitten av 1990-talet blivit nästan dubbelt så
vanligt att sitta större delen av arbetsdagen framför en bildskärm.
Numera tillbringar 40 procent av tjänstemännen mer än fyra tim-
mar per dag framför en bildskärm. En tredjedel av tjänstemännen
uppger att de har besvär som är kopplade till bildskärmsarbetet.



Drygt en 1 miljon sysselsatta arbetar större delen av arbetsdagen, det vill säga mer än fyra timmar, framför bildskärm. Det motsvarar en fjärdedel av alla sysselsatta. Jämfört med mitten av 1990-talet har den andelen i det närmaste fördubblats eftersom motsvarande antal då var drygt 500 000 eller närmare 14 procent. De flesta är i åldrarna mellan 25 och 44 år.

Även andelen som arbetar något kortare tid vid bildskärm – upp till fyra timmar
per dag – har ökat, från 35 till 41 procent. I åldrarna 16–64 år är det bara 34 procent som inte alls arbetar vid dator. Bland de sysselsatta i åldrarna 65–74 år är motsvarande andel 59 procent.

Andel av företagens sysselsatta som använder datorer i arbetet
Avser år 2006, 10 anställda eller fler, procent


Det är framför allt tjänstemän som sitter större delen av dagen framför bildskärm, 40 procent uppger att de gör det. Bland manliga tjänstemän har andelen fördubblats sedan mitten av 1990-talet, från 21 till 41 procent. Bland kvinnorna är ökningen från 25 till 40 procent. Det är alltså ingen större skillnad i dag mellan kvinnliga och manliga tjänstemän. Men mellan olika näringsgrenar skiljer det sig en hel del. Inom finansiell verksamhet samt fastighets- och uthyrningsverksamhet arbetar 80 procent bland kvinnorna och 62 procent bland männen framför bildskärm större delen av dagen. Eftersom dessa näringsgrenar vuxit starkast under senare år har detta bidragit avsevärt till den totala ökningen av andelen anställda som arbetar vid bildskärm. Andra som arbetar mycket vid bildskärm är tjänstemän inom handel och kommunikation samt tjänstemän inom tillverkningsindustrin, 53 respektive 51 procent. Bland arbetare är andelen som sitter mer än fyra timmar framför bildskärm däremot låg, 4 procent. Såväl bland män som bland kvinnor är ökningen sedan mitten av 1990-talet också blygsam.

Att allt fler tjänstemän uppger att deras arbete innebär mycket upprepade och ensidiga rörelser är sannolikt ett resultat av att arbetet framför bildskärm ökat så kraftigt. Vanligen är ju tjänstemäns arbetsmiljöer jämförelsevis fria från fysiska problem och det är därför anmärkningsvärt att detta nu håller på att förändras. Andelen manliga tjänstemän som rapporterar att deras arbeten innebär upprepade och ensidiga rörelser har ökat från 20 till 28 procent mellan mitten av 1990-talet och 2002-03. Sedan mätningarna 1986-87 har andelen fördubblats.
Kvinnliga tjänstemän har sedan länge haft upprepade och ensidiga arbetsrörelser i större utsträckning än manliga tjänstemän. Någon ökning motsvarande den bland männen förefaller däremot inte ha inträffat under senare år. Bland arbetarna där nivåerna ju generellt är mycket höga finner man inte heller, vare sig bland män eller kvinnor, någon sådan ökning.

Med arbete framför bildskärm följer problem av olika slag. Omkring en tredjedel av de manliga och kvinnliga tjänstemännen uppger att de besväras av för mycket bildskärmsarbete, 11–12 procent anser t.o.m. att de besväras i hög grad. Sedan mitten av 1990-talet har andelen som besväras ökat med 26 procentenheter bland manliga tjänstemän och med 19 procentenheter
bland kvinnliga tjänstemän.

Andelen besvärade är högst bland dem som arbetar inom finansiell verksamhet
samt fastighets- och uthyrningsverksamhet där hela 47 procent av männen och 59 procent av kvinnorna uppger sig vara besvärade av bildskärmsarbetet. Huruvida man avser problem i rörelseorganen eller annat, t.ex. synen, uppges inte. Emellertid kan vi konstatera att framför allt tjänstemän i allt större utsträckning också uppger att de besväras av värk och smärta i nacke, rygg eller leder.

I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) kartläggs sysselsattas
arbetsmiljöförhållanden. Redovisningen här avser åren 2002 och 2003 men be-
lyser även utvecklingen sedan mitten av 1990-talet. 

Källa: Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF), SCB.

Nyckelord:

statistik, SCB, diagram


Fler artiklar:

10 ergonomitips
Kontorsmiljö
Länkar om arbetsmiljö
Lönsamhet med ergonomi
Ont i axeln & skuldran
Ont i fötterna
Ont i handen
Ont i handleden & underarmen
Ont i ryggen
Ont i ögonen

Alla priser är exkl. moms.